Ojoj vad denna dagen har runnit iväg. Jag har i princip varit ute i stallet konstant sedan klockan tio då jag fixade iordning stallet och tog in hästarna inför hovslagaren som kom idag. Ali, Grå och Gabbe fick nya skor vilket kändes välbehövligt. I vanliga fall skor vi våra hästar var femte/sjätte vecka ungefär, och nu med vinterskorna har de gått bra att vänta i åtta veckor även om det känns jäääättelänge! Skönt att alla fyra är fräscha och fina om hovarna nu iallafall, det är något jag verkligen tycker är superviktigt. Och Henrys skor sitter fortfarande kvar, peppar peppar... ;-)
Så resten av dagen spenderades på hästryggen. Henry var först ut och alltså wow vad det har hänt grejer med honom under vilan! Helt fantastiskt. Vi har börjat lägga in galopp vilket är hans svåra gångart att hålla ihop vanligtvis. Idag kändes han otroligt samlad och fin och bar sig riktigt bra! Så kul. Sedan kan det också vara mycket psykiskt, både han och jag har en del vurpor i bakhuvudet när han snubblat på sig själv... En gång ute i skogen trasslade han ihop benen i galoppen ordentligt, slog en rejäl kullerbytta och jag hann ändå tänka ”Vart ska jag kasta mig för att inte bli mosad av att få hela Henry över mig?”, men vi hade änglavakt och båda reste sig upp direkt. Henry bara tittade på mig och frustade till så det flög ut grus ur näsan som var helt skrapad. Ja ni förstår, galoppen har inte varit en favorit i livet för oss som ekipage... ;-) Kanske det vänder nu när han växer i kroppen.
Näst på tur var Gråen, jag sa till henne innan ridturen ”nu är underlaget så bra så vi kan ut och busa” och hon tog mig på orden där... Fantastiskt fin att rida, vi jobbade mycket öppnor och slutor i samling med lite tryck, och hon blir verkligen såå fin av det jobbet! När vi sedan fattade galopp började det lugnt och städat första minuterna, sedan skulle vi länga ut lite och helt plötsligt insåg jag att bromsen inte fungerade längre... 😂 Och när hon insåg att jag inte hade en chans bjöd hon på lite fina bocksprång och bakutsparkar innan hon snällt lät sig bromsas igen. Svårt för mig att ha någon kraft när man sitter och skrattar ihjäl sig också... Jag gillar glädjen hos hästarna, den får de gärna behålla!
