Header

Ni kanske funderar varför Gabriel lämnades utanför i mitt ”mål med året”- inlägg, och det är inte bara för att han inte tävlas. Man kan såklart sätta mål som inte har med tävling att göra, som jag har sagt med han vill jag att han ska muskla på sig och bli lösgjord och fin i kroppen.

Men, Gabriel kommer med största sannolikhet att flytta. Det gör verkligen ont i hjärtat, samtidigt som jag vet att han inte kan få det bättre. Igår var nämligen hans uppfödare här från Kolmården och Djupviks gård, och jag fick verkligen sån bra känsla med de människorna. Kändes totalt genomsnälla, och såklart hästmänniskor ut i fingerspetsarna som fött upp otaliga massa ponnys i sina dagar. De hade med sig en liten urgullig tjej på 2,5 år, som borstade på Gabbe och kratsade hovarna på honom. Han älskar ju verkligen barn, och är så klok och snäll mot alla.

Hjärtat smälte när hon fick sitta på honom i stallgången och lutade sig framåt och kramade på honom... Så himla gulligt. I vilket fall, planen för Gabriel hos uppfödarna är att ridas av barn i alla åldrar, och sedan också hon som red Gabriel när han reds in och tills han var tre år gammal. Han kommer få hänga med på läger och terapiverksamhet och verkligen få den uppmärksamhet han förtjänar.

Man är så otroligt fäst vid honom, men jag försöker intala mig själv att inte vara egoistisk... Även om det är otroligt svårt, men som sagt jag skulle inte kunna hitta något bättre ställe för honom att ha sina pensionär år hos, just eftersom att många skulle gå på hans meriter bara och ha som mål att tävla med honom. Och tävla skulle han mer än gärna göra, men det är huvudet som vill det. Rent kroppsligt med tanke på hur många år han har gått på elitnivå så ska man ta hänsyn till det och sätta hans bästa i första hand, vilket det känns som dessa människor verkligen kommer göra. Gabriels mamma Cenya, 30 år, bor också kvar på gården.

Vi får se när flytten blir av, jag tänker mig att han får vara kvar här iallafall en månad till hos mig. Sedan ska jag boka in tandläkarbesök och gårdsbesiktning på honom och sen kommer jag att skjutsa ner honom själv till gården, för att få hälsa på hans släktingar och se hur han kommer bo. Jag tror att det kommer bli jättebra, även om man kommer sakna honom så hjärtat värker.

Gabriel ❤️

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Det är inte det lättaste jag vet att sätta mig ner och försöka få ihop mål för året. Jag har liksom aldrig varit den personen som fäster mig vid resultat utan värdesätter känslan såå mycket mer. Dock förstår jag ju också att detta saktar ner utveckligen som hästarna faktiskt skulle kunna ha, bara för att jag hela tiden värdesätter att allt ska gå så enkelt för oss.

Tänk med Ali tillexempel, hon har gått alla hennes fälttävlansstarter felfria förutom de två första i hennes liv och den starten hon gjorde veckan innan korsförlamningen bröt ut. Alltså alla kval till enstjärnig klass satte hon fyra på raken, helt utan bekymmer. Och jag tyckte det var superbra, för då byggde hon självförtroende och tyckte att det kändes roligt. Dock hade hon säkerligen klarat kvalen redan året innan, men kanske inte satt alla fyra i rad lika säkert som hon gjorde för att jag gav henne tid. Och så är jag som person... Jag ser många med yngre hästar, som knappt startat något mer än vad grå gjort i hoppningen, som helt plötsligt väljer att starta 1.20 bara för att testa, och med tanken ”vad är det värsta som kan hända”...

Jag är verkligen motsatsen till det... Grå skulle säkerligen ställa upp och hoppa runt en 1.20 om jag bad henne om det, men utan rätt stryka kanske inte orka hela banan med fina språng. Vilken känsla skulle hon få av att hoppa runt en bana och riva hälften av hindren? Förlorar hästarna inte lite av sin glädje och vilja om man utsätter de för uppgifter de inte riktigt är redo för? Jag kan ärligt säga att jag inte har någon aning om det, men jag själv skulle inte riskera att utsätta hästen för en för svår uppgift med risk att förlora deras egna vilja på vägen.

Jag tror att jag som alltid varit fälttävlansryttare har fokus mer på långsiktiga mål, och har svårare att sätta delmålen på vägen dit. Men det jag vill komma fram till är att jag bygger hästarna för att de ska vara friska och krya, pigga och självsäkra och ta sig an sina uppgifter med glädje. En häst med en vanlig uppväxt och som varit helt okomplicerad har kanske psyke att klara av att hamna under press, medan andra inte klarar av det. Och när jag ser lyckan i en hästs ögon vill jag behålla det.

Så, hur tänker jag för året? Vi börjar med Ali.

Ali känns så otroligt fin och glad just nu. Hon bjuder på fantastisk känsla i hoppningen, och jag tror att i år rent tävlingsmässigt ska vi satsa mer på hoppningen. Hon är kvick och vändbar och jag har egentligen aldrig testat henne speciellt mycket i hoppningen, utöver att hon ska klara den höjden som fälttävlansklasserna kräver.

Planen kommer ju trots allt bli att börja mjukstarta lite, kanske ut på några enmetersklasser och upp till 115 fram till sommaren. Detta ska också kombineras med några fälttävlan såklart, det är ju något av det roligaste vi vet! Har dock inte bestämt om jag ska börja om helt från början, alltså med en debutant 90 klass eller gå ut direkt i lätt klass med henne. Tror faktiskt jag testar på en 90 till en början för henne att ”leka” runt. Jag vill att hon under årets säsong ska vara startad 120 hoppning, enstjärnigt fälttävlan och Msv C i dressyr. Sedan tyvärr, kommer det troligvis bli så att Ali säljs till hösten. Fysatan vad ont det gör att tänka på det, trots att det är bra många månader bort... Jag kommer välja hem till henne med omsorg.

Vackra Gråen då, vad är planerna med henne? Jag kan säga som så, att jag har aldrig haft en häst som har kapacitet för att formas till precis vilken gren som helst. Skulle jag välja att satsa helhjärtat på dressyr vet jag att hon kan gå långt, precis som hon kan inom hoppningen. Terräng har jag inte testat på med henne ännu, just för att hon är lite väl vågad för det än så länge, det är risk att hon skulle hoppa även i heltokiga lägen, vilket inte är aktuellt på fasta hinder. I vilket fall, jag kan inte bestämma vad jag ska satsa helhjärtat på med henne, så det blir fortsatt blandat med dressyr och hopptävlingar. Målet med henne är Msv C i dressyren och 120 hoppning till hösten. Det är helt beroende på om vi får börja om på ruta ett med hennes psyke på tävling denna säsong, eller om hon har lite tävlingsrutin kvar. Vi kommer börja på enmetersklasser i hoppningen nu i början av säsongen och LB/LA-klasser i dressyren.

Henry är ju en hoppstammad herre, och han har rejält tryck i sprången. Dock är ju koordinationen ett problem för hoppningen, men som mål är ju såklart att ens ta sig ut i hoppstarter med honom denna säsong. En 80 klass får bli målet, haha! I dressyren ligger vi väldigt ojämt i de olika gångarterna, travmässigt är Msv C inget bekymmer, men det är det galoppmässigt. Men om han fortsätter stärka sig som han gjort de senaste veckorna hoppas och tror jag att han ska kunna ligga på samma nivå som Grå gör inom dressyren till hösten. Det viktigaste för honom är att åka ut och tävla och samla på sig mer rutin!

Hur tänker ni kring målsättning? Är det något som ni är noggranna och värdesätter högt eller gör ni det inte alls kanske? Dela gärna med er av tankar.

Likes

Comments

Det har varit dött här över helgen, bihåleinflammationen tog lite mer på mig än jag trodde så jag blev helt död om kvällarna när jag kom in från stallet. Utöver det körde Henry en rejäl knock på mig i fredags, rätt över tinningen så jag misstänker att jag fick en mildare hjärnskakning...😂 Vad säger man, kanske inte hade livets vecka förra veckan, haha!

I vilket fall, nu är det hemtenta tider för mig, mycket intressant uppgift men svår... Henry får äntligen skor igen på torsdag, de senaste tillskottet barfota boots passade inte heller bra. Får se om han får hänga med på Sussiträning imorgon ändå, trots att han nu inte har någon framsko kvar... Han och Grå körde nämligen race i hagen i söndags och vips så hade den andra försvunnit ut i snön också...

Gråen fick hänga med på hoppträning idag, just eftersom att hon var överallt och ingenstans i torsdags. Älskar hennes stil ändå, bland det roligaste som finns att printa bilder ur filmer... Det är inte alldeles enkelt att hänga med i de där sprången jämt vill jag lova!

Hon var iallafall mycket lugnare idag, så himla skönt. Det blir grym skillnad för mig att kunna släppa ut henne i halsen lite, och inte behöva bromsa för att hon sticker iväg som ett krutpaket stup i kvarten. Dock hade vi problem med en övning idag, eller ja, det var väl framförallt jag som hade svårt. Vi skulle hoppa två hinder på ena halvan av en volt och sålänge det var lägre tog vi oss igenom övningen fint. När det höjdes upp lite tog grå genast i liiiite extra, kom något nära på första hindret och då hann jag verkligen inte att få med henne till hinder två på voltspåret. Problemet är att det blir så mycket häst att rida när hon blir explosiv, som ni ser på nedre bilden ovan så tar hon i rejält och jag får svårt att komma tillbaka i sadeln tillräckligt kvickt. Jag hinner liksom inte riktigt med att räta upp mig för att komma vidare på linjen vi ska rida...

Dock är väl det såklart det minsta bekymret, att hon hoppar mig ur sadeln, det ska man vara glad för att hon har den spänsten! Men såklart är det något att jobba vidare på. Målet 2018 lär ju ändå bli att lära mig svänga ordentligt... Skämt åsido, men lite så kändes det idag, helt förvirrat. Mycket glad att hon behöll fokus och ställde upp och försökte fast vägen inte alltid blev som jag hade förutspått och önskat. Och dessutom skönt att slippa massa bakutsparkar som det var i torsdags!

Likes

Comments

Vilken harmonisk dag jag haft. Klev upp och släppte ut hästarna imorse, känner mig något piggare idag faktiskt. Så skönt om det kan gå över fort, speciellt när jag har tenta vecka på intågande... Sedan blev det lång frukost och efter det gick jag ut och fixade stallet i lugn och ro. I mina annars så stressfyllda dagar kan det vara behövligt att sakta ner på tempot lite.

Vi hade sån tur att få hit en tjej som utbildar sig till hästmassör idag! Verkligen så kul att se hästarnas reaktioner. Henry var fin i sin vänster sida, där hittade hon inte mycket alls. Högersidans främre del var dock värre, vilket alltid varit det benet som Henry krånglat med för hovslagaren. Och det intressanta är att alla ser Henrys problem bak, men dessa gör antagligen att han, som jag skrivit tidigare, överbelastar sig fram. Så hon hittade en del spänningar där, men i övrigt fick jag fint beröm för hans muskler. Det är alltid kul att höra eftersom att det är något jag verkligen jobbar för! Att ha en välmående och välmusklad häst😊

Ali kan ni ju själva föreställa er skepsisen hos till en början... Haha, som vanligt gallskrek hon när någon okänd tog på henne, samtidigt som hon gömde sig hos mig ;) Efter en minut insåg hon dock att det var en rätt trevlig tjej som var där, och då njöt hon typ varje sekund tills hon var färdig. Som jag misstänkte där var det spänt i bakkärran... Det är ju ingenting jag märker av i ridningen alls, hon är verkligen så spänstig och fin i sina bakben då. Är väl brunsten som är boven i dramat, som vanligt...

Grå som jag vet är fantastisk att rida, bortsett från hennes spänning och att hon lägger sig i min hand var också den som var bäst i kroppen! Mycket intressant ändå, just eftersom att jag känt av så mycket spänning hos henne senaste veckorna. Dock kanske det är ett resultat på att jobbet jag gör ändå ger effekt, även om jag inte får igenom henne helt som jag önskar. En spänning i nacken var det enda hos henne, och det är inte så konstigt med tanke på att allt tryck bakifrån hamnat just i hennes hals senaste veckorna.

Gabbe ska få en omgång nästa sväng hon vill komma ut och öva 😊 Men det kändes skönt att ingen av hästarna hade samma spänningar, just för att då hade det varit kvitto på att mitt jobb varit helt katastrofalt. Nu finns det många olika saker det kan bero på, och jag är helt förstående till varför spänningarna troligtvis uppkommit. Henry behöver balansera sig bättre och komma under sig mer bak. Han kompenserar troligtvis sin dåliga balans och sina bakben genom att lägga vikten framåt, vilket är något jag jobbar med på honom varje dag för att han ska bli starkare och så småningom inte behöva. Ali har sin brunst som gör att hon rent kroppsmässigt är stel, men att hon är fin i ridningen. Dock kan det ju, precis som med Henry vara så att hon försöker kompensera sina stela bakben med att exempelvis lägga sig på min innerskänkel, vilket varit ett problem senaste veckorna. Och att grå är spänd i nacken är som sagt inget konstigt alls... Jag är överlycklig att hon inte var spänd någon annanstans med tanke på att jag inte tycker att arbetet gått igenom så som jag vill de senaste träningarna.

Super intressant och viktigt att ha ut någon som kan ge ett kvitto på hur hästarnas muskler faktiskt mår!

Likes

Comments

Imorse vaknade jag upp med ont i halva ansiktet, har från ingenstans åkt på bihåleinflammation... Känner mig ändå förvånansvärt pigg! Tappade energin en sväng på eftermiddagen efter att jag ridit Ali och Gabbe.

Båda två var iallafall fina att rida! Grå har varit iväg på hoppträning, och hon började med att stressa upp sig för att hon kom till Österfärnebo ridhus som hon sist var i under november månad... Hon är fin att rida, men idag var hon väldigt överallt och ingenstans. Problemet ligger i att hon krullar ihop sig och hamnar i min hand, och jag låter henne göra det bara för att hon flyr från saker och ting. Hon har liksom ingen riktig hejd på sig när hon blir rädd, utan hon agerar först och tänker sen.

Detta leder iallafall till att hon blir förbannad när jag släpper henne, och hon lägger ner verksamheten lite. Hon bjuder på superfina språng, men just nu är bekymret emellan hindren. Hon får inte sparka bakut, hoppa fram som en gunghäst i något försök till bocksprång, eller byta galopp i typ vart tredje steg och hamna i korsgalopp.

Tills jag löser detta problem kommer vi låta grå hoppa lite längre. Som ni ser på bilden är ju höjden inget bekymmer, problemet är att hon överhoppar sig och lägger för mycket energi på saker runt omkring. Det känns som att hon både växer och är lite trotsig... Hon försöker komma undan lite och det gör hon ju rätt enkelt genom att dra till med några bakutsparkar ;) Dessutom när matte på ryggen är klenare än vanligt. Det kände hon nog av idag och utnyttjade situationen lite. Så det blir lösgörande och stretch för henne över helgen också. En lugnare helg för att kunna lösa lite knutar helt enkelt 😃

Likes

Comments

Hej, hoppas allt är bra! Med mig är allt fint, har haft roande saker sen jag skrev mitt inlägg om skoteråkning... ;)

I vilket fall, i början av förra inlägget tog jag upp att jag varit iväg och tränat för Frida i lördags. Det var markarbetsträning och jag och Ali hade en rejäl knut i högervarvet. Allt gick bra i traven, men direkt i högervarv i galoppen fick Ali panik när hon inte fick kasta sig in och lägga sig på högerskänkeln... När jag försökte leda inåt och få henne på yttertygeln ställde hon sig bara och studsade på stället. Jag känner själv också att jag får svårt att komma ner på högersidan när hon biter fast i den tygeln, så jag underlättar ju inte direkt för henne. Jag viker liksom ner mig i högersidan för att jag tycker att jag underlättar för henne då, men då hamnar ju vikten åt vänster... Såfort det blir högre hinder är hon superfin att rida, det är just när hon tycker det är lite ”för enkelt” som hon blir förbannad över att inte få sköta sig själv.

Jag märkte även av detta igår på hoppträningen, just själva banan gör hon superbra och känns så trevlig att rida. Men jag kände av högersidan, så det blir kommande veckans uppgift att lösa den sidan både för henne och för mig.

Jag byggde upp samma övning som var för Frida i måndags när jag åkte iväg med Henry. Han gjorde det över förväntan! Speciellt i galoppen. Han tycker att det är så roligt med bommar och får en helt annan motivation, och med denna övning blev han mjuk och följsam och fick hjälp att spåra, vilket han annars brukar ha svårt för.

Idag fyller pojkvännen år, så jag fixade en riktigt god brunch åt oss. Han stack nyss iväg och byter bootsen åt Henry, så får vi se om den tredje och sista modellen kan passa... Alla hästarna ska ut i skogen senare idag! Så skönt att vi går mot ljusare tider och att det inte blir mörkt så tidigt 😃

Likes

Comments

Hej på er! Hoppas att ni mår bra. Helgen har sprungit förbi för min del, alla utom Ali vilade i lördags då jag var tvungen att skriva en skoluppgift. Ali var iväg på markarbetsträning för Frida Andersén, hon är så himla duktig och kommer med jättebra övningar. Ska faktiskt kopiera den övningen åt Henry idag när vi åker till ridhuset! Mer om det kan jag skriva senare.

Anledningen till rubriken, igår blev jag riktigt upprörd. Jag hade varit ute med alla hästarna under dagen, och Grå är så fruktansvärt stressad hela tiden. Det rasar snö från träden, det blåser, timmerbilar blåser förbi i full fart och det är skotrar överallt ute och åker. Det är inga problem med det, jag ser det som miljöträning när vi är ute och rider att hon får stöta på diverse fenomen som hon reagerar på, för hon måste vänja sig. Igår skrittade vi ut med hackamore och morötter i fickan, direkt när hon stressade upp sig fick hon en morot för att tappa fokus på det läskiga. Det fungerade riktigt bra! Men trots allt var hon riktigt på spänn...

Väl hemkommen med sista hästen går jag bara in och duschar och åker sedan iväg och handlar. När jag nästan är hemma och precis i höjd med våran åker, ser jag hur skotrar åker runt, runt, runt nere på åkern, precis intill hästhagarna. Jag saktar ner, hinner tänka ”vadfan är det där för idioter”, ser hur de fortsätter härja på vår privata mark. När jag kommer hem kliver jag ur bilen, slår på ficklampan på telefonen och går ned mot åkern. Ser hur skotrarna då ställer sig stilla och hör ord i stil med ”vi kanske borde åka hemåt”, jag fortsätter gå. När jag kommer ner på åkern flyr skotrarna iväg ut på sjön.

Alltså jag blir så jäkla frustrerad och förbannad. Jag ser det som totalt respektlöst, att man tar sig friheten att använda någons privata mark till sin lekplats. HELA sjön finns till godo, det finns superfina skoterleder men ändå ska det åkas precis intill mina hästars hage. Det är en sak att åka längst med åkerkanten fram och tillbaka för att ta sig till och från sjön, men att härja runt där..? Grå och Gabbe var båda två helt paralyserade och på spänn i timmar efteråt. Någonstans ska hästar med mycket huvud också få ha sin frizon, där de kan slappna av och få vara ifred, och för mig har de rätt till den frizonen i sina hagar och sitt stall. Fyfan alltså jag blir riktigt upprörd, jag vill inte att mina hästar ska få någon oönskad miljöträning när de går i sin hage och är färdigtränade för dagen...

Min största fundering är ju ändå vart vissa folk lagt av sig sin hjärna? Eller om man bara är född utan respekt? Det är inte direkt så att man kan missa ett 30 meter långt hus med tillhörande ladugårdsbyggnad och flera hektar med hagstängsel. Det bör vara ganska uppenbart att det bor både människor och djur där...🤔

Vinner jag på lotto någon dag är det fasiken bara att slå upp ett privat stängsel runt hela marken... Speciellt med tanke på alla gånger jägare också kommit in på gården med gevär i högsta hugg... Aja, nog om det. Nu blir det att åka iväg med min glädjespridare Henry! Hoppas han levererar 🙌🏻

Likes

Comments

Jaha, då sitter man här igen och undrar vart dagen tog vägen. Har haft en riktigt härlig dag, alla hästarna har varit fantastiska! Jag vaknade med spänningshuvudvärk från nacken idag, men det var inte olidligt utan jag tog en Ipren och stack ut med Ali först. Jobbet jag fick ta igenom igår gjorde verkligen nytta för henne. Idag jobbade vi mycket med galopp-skritt övergångar, det är verkligen en svaghet hos oss. Ali blir så taggad och har svårt att slappna av i skritten, men tillslut släppte hon igenom bra. Jag behöver bara vara konsekvent och upprepa om och om igen, inte stressa eller hetsa henne så att hon blir medveten om sina fel, utan bara försöka rätta henne så simpelt det går.

Jag bytte bett åt Gabbe idag, han har alltid gillat sitt raka bett bäst, och knappt alls velat ha delade bett. Men jag vill att han ska ta tag lite mer i bettet och tog ett tredelat idag, och det kändes riktigt bra. Han är så härlig den ponnyn alltså! Verkligen en glädjespridare, alltid positiv och glad. Vi jobbade på slutor i galopp och galoppombyten i vart femte steg idag. Det är han verkligen superduktig på! Henry fick ut och skrittas idag, det fungerade bra utan sko. Det blev ungefär 45 minuter längst stora vägen, jag ville att han skulle få gå på fastare underlag nu efter ett par ridhusdagar. Sedan var han dessutom jättefin att rida igår när jag var iväg med honom, han har så fin arbetsmoral och glädje nu och den vill jag vara rädd om.

Grå var värst idag... Vi åkte till ridhuset, planen var att rida lite delar ur Msv C programmet i dressyr, mest för att se styrkor och svagheter. Men hon var stressad från start, det var snöras vid ridhuset dessutom vilket inte alls var till vår fördel. Egentligen är det inte något större problem när hon blir stressad, men hon försvarar sig genom att fly från det läskiga. När hon flyr vet hon att hon kan hitta tryggheten genom att lägga sig i min hand, men det tillät jag inte idag. Så direkt hon stack iväg och la sig på, då släppte jag. Detta blev givetvis också stressande för henne...😂 Det var som att hon helt plötsligt inte alls visste vart hon skulle ta vägen. Så vi lekte lite med samlingar, tränade på vår förvända galopp och resten var bara ren avslappning för att stretcha ut överlinjen. För att kunna rida medelsvåra programmen i dressyr måste hon bli starkare i sin förvända galopp, det är helt klart nästa steg att jobba på. Men hon släppte iallafall så fint på slutet, lördag och söndag blir det bara långskritt med hackamore på henne. Detta då jag inte vill att hon ska sätta i system att lägga sig i handen på mig och att hon ska få vila munnen lite.

Ha en fin helg!

Likes

Comments

Åhhhh, jag sliter mitt hår!!! Barfotabootsen passade inte nu heller... Hoven gick i fint, det glappade inte så att bootsen kunde förflytta sig, men glipan mellan bootsen och Henrys ben var ju inte av denna värld. Kul att få ner grus och snö där liksom?

Jag vet inte om jag överdriver och är nojig, men tyckte inte det kändes riktigt bra att ha det sådär... Dessutom är dessa boots i tvåpack och kostade en hel del, och då vill man ju att de ska passa bra så man vill använda de också... Så, än en dag sprack planeringen, Henry lär åka till ridhuset igen. Tyvärr är det ju enda alternativet när jag inte vill ställa av honom igen. Får boka in en ny hovslagartid, men det känns inte rimligt att behöva sko var fjärde vecka heller...

Aja, nog om det! Ridhuset med någon rolig Sussi-övning får det bli om en timme eller två. Vi undviker rusningstiden så kanske vi kan lägga ut lite bommar, får se vad vi hittar på. I övrigt så var de andra tre såååå pigga idag! Det var det värsta på länge😂 Jag fick med andra ord kämpa en hel del, framförallt med Ali idag. Hon ville helst bara galoppera på, medan jag var ute efter lite mer lösgörande och stärkande övningar, och inte bara full fart! Så alla tre utsattes idag för massa sidvärtsrörelser och slutor, tillslut hade den värsta energin dämpat sig så vi löste problemet iallafall :) Nu blir det lite plugg och sedan iväg med Henry.

Likes

Comments

Igår var jag förbi ridhuset där bästa Sussi höll träningar, och hämtade upp lite sponsorprodukter! Sussi har valt att hjälpa mig i min satsning även detta år, vilket jag är grymt tacksam för. Vilka produkter man använder kan ha stor betydelse för resultatet i slutändan, jag älskar både vitaminerna och linimenten från Emin.

Behövligt att fylla upp förrådet lite, tack Sussi! Nu ska hästarna ut på tur i ordningen Gabbe, Grå och Ali. Sedan blir det lunchpaus och ett försök att testa Henrys nya barfotaboots... Håll tummarna att de passar denna gång! Och om de passar blir nästa steg att försöka få i brodden i dem på ett vettigt sätt... Och sedan får även han ut i skogen idag. Spännande!

Likes

Comments